Sverige
Granskas djurskyddet likvärdigt över landet, och går tillsynen att granska utifrån? Undersökningen mäter det med länsstyrelsernas egna svar.
Mätningens uppbyggnad
Två begäranden gick till samtliga 21 länsstyrelser med samma lydelse: A avser de senaste kontrollrapporterna, B de senaste besluten om föreläggande. En tredje begäran, C, avser statistikuppgifter ur Jordbruksverkets djurskyddskontrollregister. Varje svar hanteras efter ett i förväg skrivet protokoll: samma avsmalning vid avgift, samma begäran om beslut, samma frist. När frågorna är identiska och hanteringen förutbestämd speglar skillnaderna i utfall myndigheterna, inte frågorna.
Insamlingen är stängd. Samtliga 43 begäranden har nått ett slutstatus, och varje berörd myndighet fick sina egna tal den 2 oktober 2026 med tre veckors svarstid. Myndigheternas svar står ordagrant vid sidan av siffrorna på sidan Handlingar, och uteblivet svar skrivs ut som uteblivet svar. Jordbruksverkets avslag på begäran C är överklagat och prövas av Kammarrätten i Jönköping som mål 3339-26, registrerat den 10 september 2026 och ännu inte avgjort.
Läget i siffror
- 43
- begäranden avsända
- 692
- filer mottagna, verifierade med sha256
- 19
- av 22 myndigheter har levererat handlingar eller uppgifter
- 16
- myndigheter aviserade en avgift
- 8
- begäranden avgiftsstoppade
- 0 kr
- betald avgift
Varje mottagen fil är förtecknad med kontrollsumma på sidan Handlingar.
Maskningen i de två handlingsklasserna
Ett dokument räknas som maskat när en fylld rektangel täcker text eller när text saknas under rektangeln. Måttet är maskinellt och beskrivet i sin helhet i metoden. Det mäter om myndigheten lämnade ut uppgiften, aldrig vad uppgiften är.
| Klass | Dokument | Med minst en maskning | Myndigheter |
|---|---|---|---|
| A, kontrollrapporter med bilagor | 170 | 109 (64,1 %) | 17 |
| B, beslut om föreläggande med bilagor | 140 | 32 (22,9 %) | 18 |
Kontrastmåttet enligt protokollets punkt P1 är skillnaden inom samma myndighet. För de 17 län som levererat i båda klasserna är medianskillnaden 55,9 procentenheter i andel maskade dokument och 1,95 procentenheter i maskad yta.
Två mått drar isär, och det redovisas i stället för att utjämnas av medianen: Blekinge och Dalarna maskar en större andel av sina dokument i klass B än i klass A. Inget län maskar en större yta i klass B.
Länen i den ordning måttet ger
Ordningen är den varje myndighet fick i sitt eget underlag före publicering. Myndigheter med samma andel delar plats, eftersom mätningen inte skiljer dem åt, och ordningen innebär ingen bedömning av handläggningen.
Klass A, kontrollrapporter
Andelen dokument med minst en maskning, per myndighet. Antalet dokument skiljer sig mellan myndigheter, eftersom begäran hade ett tak och några myndigheter tog ut en avgift som ledde till en avsmalning.
Intervallet är ett 95-procentigt Wilson-intervall. Det behandlar en myndighets dokument som oberoende dragningar, vilket de inte är, så det är ett golv för osäkerheten och inget påstående om myndighetens praxis. Måttet skiljer 39 av 136 länspar; de övriga paren har överlappande intervall och hålls isär av ingenting.
| Plats | Myndighet | Dokument | Med minst en maskning | Intervall |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Gotland | 5 | 100,0 % | 56,6 % till 100,0 % |
| 1 | Halland | 23 | 100,0 % | 85,7 % till 100,0 % |
| 1 | Kalmar | 5 | 100,0 % | 56,6 % till 100,0 % |
| 1 | Kronoberg | 5 | 100,0 % | 56,6 % till 100,0 % |
| 1 | Stockholm | 5 | 100,0 % | 56,6 % till 100,0 % |
| 1 | Värmland | 5 | 100,0 % | 56,6 % till 100,0 % |
| 1 | Västernorrland | 22 | 100,0 % | 85,1 % till 100,0 % |
| 1 | Västra Götaland | 4 | 100,0 % | 51,0 % till 100,0 % |
| 1 | Östergötland | 5 | 100,0 % | 56,6 % till 100,0 % |
| 10 | Uppsala | 27 | 74,1 % | 55,3 % till 86,8 % |
| 11 | Södermanland | 14 | 50,0 % | 26,8 % till 73,2 % |
| 12 | Blekinge | 5 | 20,0 % | 3,6 % till 62,4 % |
| 12 | Dalarna | 5 | 20,0 % | 3,6 % till 62,4 % |
| 12 | Västerbotten | 5 | 20,0 % | 3,6 % till 62,4 % |
| 15 | Gävleborg | 5 | 0,0 % | 0,0 % till 43,4 % |
| 15 | Jämtland | 20 | 0,0 % | 0,0 % till 16,1 % |
| 15 | Norrbotten | 10 | 0,0 % | 0,0 % till 27,8 % |
Klass B, beslut om föreläggande
Andelen dokument med minst en maskning, per myndighet. Antalet dokument skiljer sig mellan myndigheter, eftersom begäran hade ett tak och några myndigheter tog ut en avgift som ledde till en avsmalning.
Intervallet är ett 95-procentigt Wilson-intervall. Det behandlar en myndighets dokument som oberoende dragningar, vilket de inte är, så det är ett golv för osäkerheten och inget påstående om myndighetens praxis. Måttet skiljer 28 av 153 länspar; de övriga paren har överlappande intervall och hålls isär av ingenting.
| Plats | Myndighet | Dokument | Med minst en maskning | Intervall |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Blekinge | 5 | 100,0 % | 56,6 % till 100,0 % |
| 1 | Kalmar | 5 | 100,0 % | 56,6 % till 100,0 % |
| 3 | Dalarna | 10 | 80,0 % | 49,0 % till 94,3 % |
| 4 | Södermanland | 11 | 45,5 % | 21,3 % till 72,0 % |
| 5 | Västmanland | 9 | 33,3 % | 12,1 % till 64,6 % |
| 6 | Stockholm | 4 | 25,0 % | 4,6 % till 69,9 % |
| 7 | Kronoberg | 5 | 20,0 % | 3,6 % till 62,4 % |
| 7 | Västra Götaland | 5 | 20,0 % | 3,6 % till 62,4 % |
| 9 | Uppsala | 11 | 18,2 % | 5,1 % till 47,7 % |
| 10 | Halland | 10 | 10,0 % | 1,8 % till 40,4 % |
| 11 | Gotland | 5 | 0,0 % | 0,0 % till 43,4 % |
| 11 | Gävleborg | 4 | 0,0 % | 0,0 % till 49,0 % |
| 11 | Jämtland | 10 | 0,0 % | 0,0 % till 27,8 % |
| 11 | Norrbotten | 1 | 0,0 % | 0,0 % till 79,3 % |
| 11 | Värmland | 5 | 0,0 % | 0,0 % till 43,4 % |
| 11 | Västerbotten | 5 | 0,0 % | 0,0 % till 43,4 % |
| 11 | Västernorrland | 26 | 0,0 % | 0,0 % till 12,9 % |
| 11 | Östergötland | 9 | 0,0 % | 0,0 % till 29,9 % |
Samma ärenden i båda klasserna
Protokollets punkt P1 pekar ut den starkaste jämförelsen: ärenden där samma kontrolltillfälle finns både som fristående rapport i klass A och som handling i klass B. Då är myndigheten, perioden och ärendena desamma, och det som skiljer är handlingens rättsliga status.
6 län har myndighetens egna ärendenummer i filnamnen i båda klasserna, och i ett av dem, Västernorrland, förekommer samma ärenden i båda. Där finns 20 sådana ärenden: 20 av 20 kontrollrapporter i klass A är maskade, mot 0 av 20 dokument ur samma ärenden i klass B. Klasserna bär olika handlingar ur samma ärende, inte samma handling mätt två gånger.
Jämförelsen går inte att göra i övriga län. 177 av 310 filer saknar ärendenummer i namnet, och utan det finns ingenting som knyter en rapport till ett beslut.
Bilagorna
Begäran omfattade bilagor, och att undanhålla en hel bilaga är den kraftigaste maskning som finns. Bilagor mäts därför för sig och slås aldrig ihop med ytmåttet.
6 bilagefiler kom in i hela insamlingen, från 3 län. 114 dokument hänvisar till innehåll i en bilaga, och 42 av dem gör det med en mening ur den nationella kontrollrapportmallen: att foton som togs finns i bilaga. Den meningen står i mallen oavsett om något foto togs.
Därför går de förregistrerade bilagemåtten inte att beräkna, och de redovisas som en lucka med skälet utskrivet. Materialet skiljer inte en bilaga som hållits inne från en som aldrig fanns, ingenting knyter en bilagefil till sitt dokument, bilagefilen läses ur filnamnet och är därmed ett golv, och 45 filer saknar läsbart textlager. Att ta reda på vilket som gäller kräver en fråga till myndigheterna, och den ställs inte.
Begärandenas exakta lydelse
Samma text skickades till samtliga 21 länsstyrelser den 3 augusti 2026, en begäran per mejl. Begäran C gick till Jordbruksverket samma dag.
Begäran A: kontrollrapporter
Jag begär kopior av kontrollrapporter från djurskyddskontroller av anläggningar som håller nötkreatur, grisar eller fjäderfä. Begäran avser de 20 senast genomförda kontrollerna, räknat efter kontrolldatum, under perioden 1 januari 2024 till och med 31 december 2025. Har färre än 20 sådana kontroller genomförts under perioden avser begäran samtliga. Med kontrollrapport avser jag den rapport som upprättas efter genomförd kontroll enligt djurskyddslagen (2018:1192). Begäran omfattar även bilagor till rapporterna, till exempel fotobilagor. Jag önskar handlingarna i elektronisk form, som PDF, till denna e-postadress. Om en uppgift i en handling inte kan lämnas ut önskar jag handlingen i övriga delar. Om en avgift tas ut önskar jag besked om beloppet innan handlingarna skickas.
Begäran B: beslut om föreläggande
Jag begär kopior av beslut om föreläggande i djurskyddsärenden som gäller hållning av nötkreatur, grisar eller fjäderfä. Med föreläggande avser jag beslut enligt 8 kap. 9 § djurskyddslagen (2018:1192) eller enligt de EU-bestämmelser som lagen kompletterar. Begäran avser de 10 senast meddelade besluten, räknat efter beslutsdatum, under perioden 1 januari 2022 till och med 31 december 2025. Har färre än 10 sådana beslut meddelats under perioden avser begäran samtliga. Begäran omfattar även bilagor till besluten, till exempel kontrollrapporter och fotobilagor. Beslut om omhändertagande av djur och beslut om djurförbud ingår inte i begäran. Jag önskar handlingarna i elektronisk form, som PDF, till denna e-postadress. Om en uppgift i en handling inte kan lämnas ut önskar jag handlingen i övriga delar. Om en avgift tas ut önskar jag besked om beloppet innan handlingarna skickas.
Begäran C: statistikuppgifter, Jordbruksverket
Jag begär en sammanställning av uppgifter ur djurskyddskontrollregistret om djurskyddskontroller av nötkreatur, grisar och fjäderfä under åren 2024 och 2025. Jag önskar antal genomförda fysiska kontroller per länsstyrelse, år och djurslag, fördelat på 1. oanmälda respektive föranmälda kontroller, 2. kontrolltyp, till exempel rutinkontroll, kontroll efter anmälan och uppföljande kontroll, 3. kontroller med minst en konstaterad brist respektive utan konstaterad brist. Jag begär endast antalsuppgifter, inga uppgifter om enskilda kontrollobjekt. Kan någon del inte tas fram med rutinbetonade åtgärder önskar jag besked om vilken del, och de delar som kan tas fram. Jag önskar sammanställningen i elektronisk form, till exempel som Excel eller CSV, till denna e-postadress. Om en avgift tas ut önskar jag besked om beloppet innan sammanställningen skickas.
Avgiftsstoppade begäranden
Begäranden där en avgift kvarstod efter protokollets avsmalning. Kopior avstås då, ett skriftligt beslut om avgiften begärs, och utfallet dokumenteras. Ingen avgift har betalats. Avgiftsfrågan krävde 41 skrivelser, fördelade på de 16 län som aviserade en avgift, flest i Jönköping, Kalmar och Örebro med fem var. Utfallen: avgiften föll efter avsmalningen i 12 län, ingen avgift aviserades i 5, beslut meddelades i 2, beslut vägrades i 1, ett län svarade med ett generellt styrdokument, och inget län lämnade frågan obesvarad.
- Länsstyrelsen i Jönköping · A · inga kopior hämtades ut
- Länsstyrelsen i Jönköping · B · inga kopior hämtades ut
- Länsstyrelsen i Kalmar · A · handlingarna kom in senare, utan avgift
- Länsstyrelsen i Kalmar · B · handlingarna kom in senare, utan avgift
- Länsstyrelsen i Skåne · A · inga kopior hämtades ut
- Länsstyrelsen i Skåne · B · inga kopior hämtades ut
- Länsstyrelsen i Örebro · A · inga kopior hämtades ut
- Länsstyrelsen i Örebro · B · inga kopior hämtades ut
Vad sidan inte visar
- Handlingarna själva. De innehåller personuppgifter och publiceras aldrig; förteckningen med kontrollsumma per fil står på sidan Handlingar.
- Något påstående om att en myndighet brutit mot lag. Rättsläget är oavgjort, Högsta förvaltningsdomstolen har inte prövat frågan, och fyra mål ligger hos kammarrätterna.
- Tre län som avstod från kopiorna sedan en avgift kvarstod efter avsmalningen. De bär svarstid och avgiftsuppgift men inga dokument i maskningsmätningen, och bortfallet räknas aldrig som ett utlämnande eller som ett avslag.
- Gris som jämförelse. Sexton dokument har gris som dominerande djurslag, utspridda på tio län, så inget län har underlag på båda sidor.
- Vad ett dokument är när en myndighet buntar flera i en fil. Måttet räknar den levererade filen, och två av materialets 343 filer rymmer fem handlingar var. Den ena är Norrbottens leverans i klass B, som därför står på ett dokument där länet lämnade ut fem beslut; andelen maskade påverkas inte, eftersom alla fem är omaskade. Den andra ligger utanför klassernas tal.
- De gränser måttet har. De står i metoden, tillsammans med avvikelserna från förregistreringen och de fel som rättats under arbetet.